Predikarens eltest: Fp får godkänt

Ny kärnkraft kostar 30–40 öre/kWh och landbaserad vindkraft kostar 55–85 öre/kWh. Det är Folkpartiets svar på Predikarens fråga.

Folkpartiet får godkänt på uppgiften, med samma argumentation som miljöpartiet. En bock i kanten dock för att den enda hänvisning vi fick var till "Elforsk", dokumenten i fråga fick vi lokalisera på egen hand.

Elforsk är elbolagens forskningsinstitut. Siffrorna har vi läst av från figur 3, sidan 8 i en rapport från december 2008, Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Delrapport Vindkraft (länk till dokumentet).

Predikarens eltest: Mp får godkänt

Ny kärnkraft kostar enligt Miljöpartiet mellan 31,8 och 55,4 öre per kWh. Landbaserad vindkraft kostar mellan 50 och 60 öre/kWh.

Det de siffror som Miljöpartiet lämnar som svar på Predikarens fråga om vad olika teknik för att generera elektricitet kostar per kWh.

I min fråga bad jag om siffror även för övriga energislag. Men med tanke på att vind- och kärnkraft är huvudalternativen i svensk eldebatt räcker mp:s svar enligt min bedömning till att ge partiet betyget Godkänt.

Siffrorna kommer från Riksdagens Utredningstjänst (Rut), länk här.

Rut tror att priserna för vindkraft kommer att gå ner eftersom det just nu finns en hög efterfrågan, stålpriserna är höga och det väntas dyka upp fler tillverkare.

Predikarens eltest: m får underkänt

Moderaterna får underkänt. Svaret adresserar frågeområdet – till skillnad från socialdemokraternas svar – men det besvarar inte frågan.

Svaret är ett zen-svar, att vi inte behöver bry oss om vad energiformerna kostar eftersom marknaden kommer avgöra det.

Här är svaret:

Hej och tack för ditt mejl,

Vi har inte utformat vår energipoitik efter vad det kostar att producera en kWh el från kärnkraft, vindkraft, vattenkraft, kol osv. Vad det kostar beror främst på om anläggningarna är avskriva och bränslepriserna och detta varierar rejält mellan olika anläggningar, till exempel kan ingen energikälla kan konkurera med ett gammalt avskrivet vattenkraftverk. Det går dock inte att försörja ett samhälle, lösa problemen med klimatpåverkan och göra oss oberoende av sinande fossila bränslen med enbart gamla anläggningar. Vad som då skall byggas måste ta hänsyn till lokala geografiska förutsättningar, industriers kompetens och olika investerares möjligheter att finansiera kraftverk. För att få detta att fungera så bra som möjligt lämnar vi alla detaljer till en fri markand men påverkar den med hjälp av koldioxidskatter och gröna elcertifikat för att gynna nyinvesteringar i klimatvänlig energi.

Den faktakälla som jag kan rekommendera dig är www.energimyndigheten.se som både har statistik, introduktionstexter och bra fördjupningar.

Med vänlig hälsning

Magnus Redin, politisk sekreterare

Länken leder inte till ett svar, utan till en webbplats med många länkar och dokument.

Jag ber om ett nytt svar.

Predikarens eltest: s får underkänt

Socialdemokraternas svar på min fråga får underkänt. Frågan gällde hur mycket olika energiformer kostar. Jag fick inget svar, utan en allmän redogörelse för partiets energipolitik:

Hej
Tack för ditt mejl.

Vi och våra samarbetspartier vill att kärnkraften successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering.

Den borgerliga regeringen vill däremot ...

[klipp, klipp]

Vänliga hälsningar


Karin Berg
Brevsvar
Socialdemokraterna

Jag har bett om ett nytt svar.

Vilka partier som har en rationell energipolitik

Vilka av partierna har en rationell grund för sina uppfattningar kring energifrågan?

Som test har jag ställt följande fråga på partiernas webbplats:

Vad kostar det att generera en kWh el från kärnkraft, landbaserad vindkraft, solceller, olja, kol, et cetera?

Frågan gick till m, mp, v, s, c, och fp. Alla utom s (som gav för lite plats) fick dessutom följande förtydligande:

Jag är ute efter de sakuppgifter som nu själva använt som grund när ni utformat er energipolitik. Jag vill ha en referens till uppgifterna eller en redovisning av hur de tagits fram. Det räcker som svar med en länk till en sida eller ett dokument som innehåller svaret.

Priset i människoliv för sociala nedskärningar

När sociala satsningar minskar med 810 kronor per capita ökar antalet alkoholrelaterade dödsfall med 2,8 procent. Och dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom ökar med 1,2 procent.

Siffrorna publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal. Forskarna bakom rapporten har analyserat statistik från 15 europeiska länder.

En krona lagd på socialhjälp, arbetsförmedling eller handikappstöd har enligt statistiken en större positiv effekt på folkhälsan än en krona lagd på sjukvård.

— Vanliga människor kan i slutänden få betala priset för en budgetnedskärning — den kan kosta dem livet, kommenterar forskarna.

Offentliga satsningar på militär och fängelser har enligt rapporten inga positiva effekter på folkhälsan.