Lär ut latin! Annars kan ingen njuta av de rytmiska stavelselängderna i Horatius diktning. Det tycker Thomas Steinfeld, en man som helgar den tradition som kallas klassisk bildning.
Begrunda hans följande formulering, med min kursivering:
I alla europeiska länder minskar de främmande språkens betydelse inom skolundervisningen. Tyskarna lär sig ingen franska, fransmännen ingen tyska. Svenskarna ingetdera. Visst, mer eller mindre bra engelska kan de flesta, men för denna färdighet behövs nästan ingen undervisning längreDet finns tusentals "främmande språk", enligt varje rimlig definition. Men Thomas Steinfeld - litteraturchef på Süddeutsche Zeitung, författare, professor vid Luzerns universitet i Schweiz - räknar bara till fyra: tyska, engelska, franska och latin.
Han är en anka som tror han simmar i ett hav. En fastfrusen anka. I 2000 år.
Finge Steinfeld bestämma skulle väl nobelpriset i litteratur gå till Horatius postumt.
Nobelpriset, ja. Säga vad man vill om Svenska Akademin, visst finns det en övervikt på engelska, men bortom Steinfelds horisont har den lyckats dela ut nobelpriset till kinesiska, japanska, hebreiska, arabiska, portugisiska, italienska, spanska, occitanska, jiddish, isländska, norska, danska, turkiska, polska, tjeckiska, serbiska och kroatiska, ryska, nygrekiska, ungerska, finska och bengali.
Det är svårt att hitta en stor språkgrupp med skriftspråk som inte är representerad. Men det är kanske dags för ett nobelpris i indonesiska (austronesiskt) eller vietnamesiska (austroasiatiskt).
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar