2005-12-06

Svenska telekomföretaget Ericsson är en totalitär diktatur

Jag ringer N.N. på Ericsson och gör upp om att träffas för en intervju. Glömmer fråga efter hans epost, så jag ringer upp igen och ber att få tala med hans sekreterare -- för att inte störa N.N. i onödan.

Det var ett misstag. Hon visar sig vara en politruk.

"Gäller det en intervju, eller? Sådant där måste gå via pressavdelningen. Kan du inte våra regler?"

Jag tiger en stund och många tankar far genom mitt huvud. Helvete! Jag har ju faktiskt blivit varnad för Ericsson och för detta.

Nu är frågan inte längre om jag ska få epostadressen. Frågan är om jag ska få någon intervju överhuvudtaget. Och får jag intervjun kommer den att övervakas av politruker.

Det värsta är att jag själv varit med om detta tidigare. Som journalistpraktikant intervjuade jag en Ericssoningenjör utan att propagandabyrån kopplades in. Han berättade några år senare för mig om ljungelden som drabbade honom när han råkade nämna intervjun för sin chef. Han hade varit rädd att förlora inte livet men väl jobbet. Fråga inte mig om det var en välgrundad rädsla. För honom hade det varit verklighet.

Jag intervjuade också en Ericssonhöjdare för 1,5 år sedan. Den gången gick allt enligt protokollet. Frågorna skickades in i förväg. En politruk övervakade intervjun. Hon (är alla Ericssons politruker kvinnor?) lade sig och bestämde vad som kunde sägas och inte. Efter intervjun kommunicerade jag med henne. Det var hon som godkände citat och som hade åsikter om texten.

Men denna min erfarenhet är idag som bortblåst när jag idag ringer upp en ny Ericssonhöjdare för intervju. Jag når honom per telefon i Zagreb. Han säger glatt och omedelbart "ja" och att det ska gå att ordna före. Stämningen är smidig. Det ligger inga problem i luften

Det som skrämmer mig mest i efterhand politrukens omedelbara och självklara reflex. För henne är det ointressant att N.N. är hennes chef och dessutom en chef högt upp i nomenklaturan.

Hon agerar under en annan befälsordning. Den är politisk och den smäller högre.

Jag fortsätter att tiga. Politruken är lika tyst. Laddningen i hennes fråga stiger för var tiondelssekund som passerar. Kan jag inte deras regler? Är jag bara grön eller försöker jag tricksa mig runt dem? Har jag lärt mig läxan nu? Eller ska hon slå mig på fingrarna igen?

Det blir jag som bryter tystnaden och bekräftar hennes maktposition. "Nej, jag kan inte era ordningsregler", säger jag.

"Men det är N.N. jag ska ta detta med förstås. Vad var det du hette? Och det var Elektroniktidningen du jobbade på?"

Det finns bara ett mål som styr mitt agerande i detta läge. Och det är att maximera mina chanser att få en intervju med N.N. Jag är sålunda medgörlig. Jag ger henne de uppgifter hon vill ha.

2005-11-18

Så sabbar du en enkät

Fick just en enkätundersökning i brevlådan. Den är från David Sörhammar på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Detta är ett gott tillfälle att dela med mig av mina reflektioner kring hur man bäst saboterar enkätundersökningar.

Latmansalternativet är att kasta enkäten i papperskorgen. Det gör en viss nytta ("motnytta"?).

Men det finns större möjligheter om du vill skada undersökningen.

Du kan ljuga!

Men du ska inte bara kryssa i svaren på måfå.Om forskaren/marknadsundersökaren/propagandisten har en rimlig grad av sund skepsis har han/hon lagt in kontrollfrågor vars svar inte får ligga för långt från varandra. Kryssar du på måfå riskerar du att sorteras bort som brus, "utanförliggare".

Ljug alltså konsistent.

En enkel metod är att att fylla i svaren efter eget huvud. Men att ange någon annans personuppgifter. Till David Sörhammar skickar jag min fars personuppgifter.

Undersökarna vill nämligen göra statistik kring skillnader mellan målgrupper. Genom att använda dig själv som mall får du en konsistent grupp svar. Genom att låta din far definera din målgrupp saboterar du korrelationen. Ju mindre personer undersökningen omfattar, desto större sabotage.

Varför skulle man vilja sabotera en marknadsundersökning? undrar du kanske. Det fina med den här metoden är att den fungerar oavsett motiv!

Ett annat tips är att inte svara på enkäten vid det första utskicket. Var kall och vänta en vecka så kommer det kanske ytterligare ett utskick. Och den här gången kan undersökaren erbjuda dig betalning för att fylla i enkäten.

Det kanske bara är en larvig present, en klocka kanske. Ingen större glädje för dig, men du belastar i alla fall undersökarens budget.

Vid ett tillfälle fick jag tre extra påminnelser med högre bud varje gång. "Välj en present", "Välj två presenter", "Du får hundra spänn cash om du fyller i enkäten!". Den undersökningen gick bland annat ut på att ta reda på om människor skulle koppla reklambilden för Gul Blend ? soluppgången ? till Gul Blend även utan texten "Gul Blend". Det vill säga om det effektivt skulle gå att kringgå reklamförbudet genom att koppla bilden till en annan produkt. Som Marlboro gör med jeansen.

Varför skickar undersökaren inte bara enkäten till en ny person i stället för att höja budet?

Svar: han gör en bortfallsanalys. Man offrar extra reurser på att kartlägga några av de individer som inte svarar på första enkäten. Man vill veta om det skulle snedvrida resultatet att anta att ickesvararnas profil är densamma som svararnas. Genom att extraundersöka ickesvararna får man en skattning av kvaliteten på sina data.

Min rekommendation är att vänta max två veckor på påminnelse och sedan skicka sedan in det förfrankerade svarskuvertet.

Du ska inte protestera genom att skicka in svaret "jag vill inte vara med i er dumma undersökning". Det ger undersökaren information om vilken sorts person du är. Det kan användas för att trimma statistiken eller åtminstone få en bättre uppfattning om dess kvalitet.

Vill du protestera mot undersökningen ? gör detta med en insändare istället. Att skriva till undersökaren är bortkastad tid. Du når ingen som bryr sig.

Till sist: överskatta inte din betydelse. Du kommer inte åstadkomma mer än marginell skillnad i statistiken. Se övningen mer som ett alternativ till sudoku.

Har du egna tips om hur man sabbar statistik ? hör av dig till mig, på gnirre på gmail!

2005-05-16

Hur Aftonbladet kommer undan med mord

Aftonbladet kallar en dråpare för "mördare". Avsikten är att tjäna pengar på lösnummerförsäljning.

Det är i alla fall vad jag tror.

Två killar bråkade över ett tunnelbanespår natten till lördagen. En av dem gick till attack över tunnelbanespåret. Han sparkades ner, kortslöt strömskenan och dog.

Den som sparkade ropade "Hur mår han? Ring ambulans!".

Var det Mord?

Knappast.

Dråp kan det kanske bli för gärningsmannen. Men inte mord. Det kommer inte att gå att bevisa uppsåt.

Så varför kallas han "mördare" i Aftonbladet?

Svar: Aftonbladet förstår att det inte var mord. Men "mord" säljer fler lösnummer än "dråp".

Fråga: Blir inte gärningsmannen ledsen över att bli kallad mördare?

Svar: Han tänker nog inte på det just nu. Hans liv är förstört. Han har dödat en människa.

Fråga: Kommer Aftonbladet att få betala skadestånd till gärningsmannen?

Svar: Om gärningsmannen ber om det kommer han att få pengar. Inte skadestånd. Aftonbladet gör upp i godo med de människor det använder som verktyg för för att sälja lösnummer.

Fråga: Mycket pengar?

Svar: Mindre än vad Aftonbladet tjänade på att sälja lösnumren.

Jag tillskriver Aftonbladet uppfattningar som jag bara misstänker att det har. Jag har inte frågat. Jag har inte tillgång till någon hemlig källa.

Jag kanske tillskriver Aftonbladet mer cynism än det faktiskt äger. I så fall: förlåt.

2005-05-14

Sourceforge för bioteknik?

Open source för bioteknik?

Bioforge.net?

Namnet låter som biologernas svar på sourceforge.

Jag vet inget mer. Jag vill veta mer!

2005-05-03

Rapport pratade med Vietnamhjälte

Bui Quang Than berättar i Rapport om hur han körde igenom grindarna till amerikanska ambassaden i Saigon.

Kudos till Rapport!

Jag är ändå inte nöjd.

Bui Quang Than är en statligt utvald dekorerad nationalhjälte. Jag saknar fortfarande en vanlig människas berättelse.

Det var inte bara svenska redaktioner som undvek att intervjua vietnamesiska veteraner när segern i Vietnamkriget firades nyligen. Jag har googlat utan att hitta något på engelska.

Det man kan hitta är vietnameser som slogs på kolonisatörernas sida.

Jag hittar inte ens gamla berättelser.

Trams!, däremot, har hittat en intervju med författaren och krigsveteranen Bao Ninh. Bao Ninh är på motsträvigt humör. Men hans "The Sorrow of War" ligger nu på min Bokusönskelista.

2005-05-01

En central berättelse om Vietnamkriget som svenska redaktioner valt bort

30 år har gått sedan segern.

De som var med när det hände berättar sina historier. Amerikanska veteransoldater som levt sina liv i krigets skugga. Svenska aktivister som vaknade politiskt. Utrikeskorrespondenter som var i Saigon när det föll.

En röst saknas.

Jag söker i Eniros nyhetsarkiv.

Ingen har pratat med en vietnames.

2005-03-07

Riktiga Grabbar kan göra en insats den 8 mars

Idag fick jag ett brev som uppmanade mig att bli spermadonator.

Det finns en doktor som påstår att killar inte vill donera till lesbiska mammor. Snart blir det lagligt, nämligen.

Så nu startar en kampanj att värva spermadonatorer som en protest mot doktorn.

Utmärkt idé! Jag vidarebefordrade genast brevet till ett dussin Grabbar -- riktiga Grabbar med stort G. "Sprid din säd och detta brev". Till: "de tunga pungarna i bekantskapskretsen"

Jag fick ett svar. Fredrik frågade om vi skulle gå tillsammans.

Och det är ju en vacker bild! En solidarisk snoppflock som marscherar glatt viftande till Sahlgrenska för att fullgöra sin plikt.

Vi får se om det blir några sådana marscher. Det är kanske försent att organisera någonting till den 8 mars?

Annars vore det väl en vettig uppgift för en riktig Grabb på kvinnodagen?

2005-02-13

Laila är inte omniscient

Omnipotent, omniscient och omnipresent. Det vill säga allsmäktig, allvetande och överallt.

Så beskriver kristna Gud.

Och så beskriver media socialdemokraterna.

Gustav Holmberg slog huvudet på spiken när han strax efter Tsunamin beskrev reaktionerna efteråt som ett uttryck för ett statens teodiceproblem.

Teodiceproblemet handlar om omnipotens och guds godhet. Hur kan välfärdsstaten tillåta att ondska drabbar Sverige? Kan Göran Persson vara både allsmäktig och god?

Det är inte bara i allmakten som staten förutsätts vara gudalik.

Välfärdsstaten ska vara allestädes närvarande. Phuket är en del av Sverige. Regeringen kan inte fortsätta att titta på en teaterföreställning utan måste lägga allting åt sidan. Regeringen ska personligen resa till katastrofområdet. I kristna termer är detta ett uttryck på förväntningar om omnipresence.

Nu kräver media även omniscience. Välfärdsstaten är allvetande. Hur kan då Laila Freivalds inte känna till Phuket?

Medias reaktion är neurotisk. Vi är ett sekulariserat land. Religionens funktion att trösta och förklara är borta. Den dödades av vetenskapen och ersattes av modernismen och en tro på välfärdsstaten. Som i sin tur dödades av nyliberalismen.

Gud tycks spårlöst borta. Ingen har mig veterligen skyllt katastrofen på henne. Däremot finns den gemensamma berättelsen om välfärdsstaten kvar under ytan.

Det är en oartikulerad religion som praktiseras. Den brottas med ett definitionsproblem. Och är inte ens medveten om det. Det handlar om gränserna för människans makt. Vad vi kan göra någonting åt. Och vad vi måste acceptera.

Till ytan flyter istället sublimeringar. Rationaliserade som krav på effektivitet eller som kritik mot en distans mellan politiker och "vanliga" människor.

Och symbolhandlingar blir viktiga. Politiker får inte delegera dem till sina departement, utan måste utföra ritualerna personligen.

Och vi hemfaller vi åt oreflekterade former av religionsutövning. Som syndabockstänkande. Människor ska offras för att blidka gudarna så Phuket inte kan hända igen.

Tröst är vad vi egentligen behöver.

Och det är det enda vi kan få. Inget kommer att kunna väcka de döda svenskarna till liv. Vem vi än offrar.

Det är den hemska sanningen. Acceptera den. Och behandla sedan våra folkvalda som människor och inte som gudar.

2005-01-22

Bubblare till "Vita" Huset?

Patrick Deval funderar på att ställa upp i guvernörsvalet i Massachusetts nästa år.

Han satt i Clintons administration. Han chefade över medborgarrättsfrågor på justitiedepartementet 94-97. De senaste fyra åren har han varit chefsjurist på Coca-Cola.

Han sade upp sig när Coca-Cola backade om löften att följa upp mord på fackligt aktiva i Colombia. Då hamnade han också på min Google Alerts-bevakningslista.

Patrick Deval är 48 år idag. Afroamerikan. Hur gammal är en genomsnittlig euroamerikansk president? Räkna på fingrarna åren i en politisk karriär som ändar i Vita Huset.

2005-01-20

Apple eater

Jag har hunnit lyssna ett par varv på på Oteps skiva från 2004, House of Sectrets. Otep snyftar och vrålar i sorg, skräck, vrede och hat. Övergiven, förrådd, skändad.

Backa tillbaka till ett guldkorn från förra skivan!

Vad får man om man ger dödsmetallens konfrontativa uttryck ett feministiskt innehåll? Man får ett nytt millenniums SCUM-manifest: Never again. No compassion. Kill your masters.-- Menocide, Sevas Tra (2002), Otep

EP:n från 2001 heter Jihad, och hon vet vad ordet betyder.

Anti-Bush. Feminist. Kvinna. Hård.

Människan och hennes salar

Om apor gjorde tv, om chimpanser gjorde natur-TV.

Då skulle chimpansernas egen Sverre Sjölander och Birgitta Tullberg berätta att deras och tittarnas chimpans-DNA till 99 procent var gemensam med DNA från människa.

Och att man kan lära sig viktiga saker om sin natur genom att studera människors beteenden i balsalar, skolmatsalar, rättssalar, konstsalar och andra salar där människor flockas.

2005-01-18

En dårfinke och hans bane

Slashdot diskuterar trygghetssystem. När jag läser debatten har den två inlägg på betyg fem. En dårfinke och hans bane:

christopherfinke (608750): What's wrong with just letting people save money on their own for their retirement?

gowen (141411): There's nothing wrong with it that can't be cured by allowing destitute senior citizens to starve to death on the streets.

2005-01-11

Krossa glas och fantisera är inte terrorism

Fyra ungdomar som krossat fönster på skolor har åtalats. För terroristbrott.

De har fantiserat om en nazistisk revolution. De har dokumenterat sina fantasier i ett manifest. Glaskrossningen var steg ett. Den skulle pågå i fem år.

Det är orimligt att döma ungdomarna för terrorism. Vi har inget aning om vad dessa ungdomar skulle tagit sig för om fem år. Det hinner flyta mycket vatten under bron på den tiden.

Det är ett mycket starkt antagande att deras kampanda skulle ha brunnit lika stark då.

Döm nazisterna för glaskrossning! Inte för terrorism! Det är inte olagligt att fantisera.

Terroristlagen kom till efter 9/11. Det har gått tre år. Det är dags att lugna ner sig.

2004-12-24

Tack och julbock till Polen

EU-patent på programvara kunde ha kuppats ett steg närmare verklighet i julhelgen. Polen satte stopp för det.

Man kan underteckna ett tackkort.

God jul Polen! Och hjärtligt välkommen till EU!

Programpatent ökar stora företags makt och bromsar teknisk utveckling.

2004-12-04

Urbans falska dotter

Abdul ringer från T-banespärren och läser högt ur en bok. Den handlar om ett hedersmord i Jordanien.

Han har stött på ordet "urbana" i texten. Jag hade använt ordet "urbanisering" när vi träffades senast. Då visste han inte vad det betydde. Han är fortfarande osäker och vill stämma av med mig.

(http://www.bartleby.com/62/91/U1649100.html)

Och så är det en ursäkt för att ringa upp och prata.

Så läser han högt. Stycket handlar om skillnader i traditioner mellan den jordanska urbana befolkningen och landsbygdens fårfällstältboende nomader.

Nomaderna "tvekar inte att offra sina döttrar" för att upprätthålla sina hemliga traditioner.

Förlåt? Varningsklockan ringer. Vad är det för formulering -- "tvekar inte att offra"?

Klart att döttrarna är offer, inget snack om det. Men formuleringen säger ju mer. Den tillskriver hedersmördarna en strategi som det är fördomsfullt att anta att de har. Den här boken kan ju inte främja en förståelse. Den här boken kan ju inte påskynda en lösning. Inte att döma av det citatet i alla fall.

Det är klart att texten kan vara skrivet i affekt. Det måste man också kunna förstå. Om författaren är en nära drabbad.

Men det känns ändå tråkigt. Det är ett viktigt ämne. Det borde behandlas av någon som kan ta ett steg tillbaka. Och förstå och förklara i stället för att konfrontera.

Jag googlar på boken.

De onda aningarna besannas. Boken är en förfalskning. Det rör sig om Förlorad heder av Norma Khouri. Svenska utgivaren har dragit in upplagan.

Norma Khouri har hittat på att hennes väninna blev hedersmördad i Jordanien. Hon bodde inte ens där när det påstås ha hänt. En jordansk journalist avslöjade falsariet när hon inte kände igen bilden av sitt land och därför kollade upp detaljerna.

(http://www.zmag.org/content/showarticle.cfm?SectionID=22&ItemID=6129)

(http://en.wikipedia.org/wiki/Norma_Khouri)

Det är orientalistisk propaganda som drabbat Jordanien. Skriven mellan 9/11 och Irakinvasionen. Beslöjade muslimska kvinnor ska räddas från onda araber.

(http://en.wikipedia.org/wiki/Orientalism)

"Släng bort den!" säger jag till Abdul. Men han ska läsa kritiskt istället.




2004-12-03

Det behövs ett ord för att klia varandra på ryggen

Det finns ingen rak svensk översättning av det engelska ordet cronyism.

Svågerpolitik ligger nära. Men cronyism är inte grundad på släktskap utan på vänskap. Från skoltiden, från lumpen, från tidigare jobb.

Favorisering av bekanta, alltså. Det är cronyism.

==> http://www.bartleby.com/61/83/C0758300.html

Det är så man får jobb, exempelvis. Man känner någon som vet vad man kan och tror på ens goda vilja och som vill vara bussig mot en för då är man bussig själv nästa gång.

Privatskolornas och handelshögskolans kontaktnät är klassisk kronyism.

Informellla nätverk -- det räknas ju som någonting bra. Det ska man vara en del av. Man ska ha "kontakter". Nätverkets grenar bär frukt (kronyter?)

För den systematiske kronyisten finns sajten www.linkedin.com. Här har kronyismen hårdvarustöd i en relationsdatabas av rekommendationer.

Jag blev just medlem i Linkedin. Ett lunchsamtal om kronyism länkade in mig.

Kronyism, utmärkt ord, det behövs. Känner läsaren hur ordet tar mening nu? Riktigt hör ni ryggdunkningarna?

Det beror på att reifieringen har satt in.

Refiering är något som äger rum när man sätter ord på ett fenomen. Fenomenet blir mer verkligt. Det öppnas ett nytt arkiv i hjärnan och så börjar fenomen som tidigare sorterats in i andra arkiv kopieras till det nya arkivet.

Framför allt hittar gamla diffusa fenomen ett rum. Odöpta har de svävat omkring i korridorerna mellan arkiven. Nu finns plötsligt ett arkiv som passar deras kodmönster.

Jag deklarerar härmed kronyism som ett svenskt ord! Nu kan vi sortera in fenomen i det.

Varför blev hon landshövding och han ambassadör? Kronyism!

Varför vill min gamla klasskompis plötsligt ge mig sitt gamla jobb när han själv avancerar till chef? Kronyism!

Behaglig kronyism för mig. Och säkert klarar jag jobbet. Likväl kronyism.

Metaforen "inavel" kan man alltid koppla till kronyism. Det betyder inte samma sak. Men det fungerar i en omskrivning. Till exempel. "Styrelsevärlden lider av svårartat kronyism -- ett nätverk av gubbar som rekryterar varandra".

Det skulle man kunna skriva om till "Styrelsevärlden degenereras av inavel".

Den närmaste översättningen av cronyism är kanske vänskapskorruption. Men det är ett starkare begrepp. Kronyism är inte nödvändigtvis korruption. Korruption är olagligt. Det är inte kronyism. Utom ibland.

Jag har under de senaste åren läst samtliga platsannonser hos arbetsförmedlingen inom området Media. Det har varit tunt.

Förklaringen är delvis kronyistisk. Medierna annonserar hellre i branschtidningarna Journalisten och Dagens Media (de finns att låna på närmsta bibliotek).

Är det kronyism? Jajamensan!

Det finns en rationell anledning till smusslandet. Det ger en första filtrering. Platschefen slipper många okvalificerade sökande.

Men det bryter till och med mot lagen. Det finns en antikronyistisk lag som säger att lediga jobb ska anmälas till arbetsförmedlingen (SFS 1976:157).

Några av dessa kriminella mediers ickeanmälande har polisanmälts. Det gav några "förlåt" men bovarna gjorde inte bättring.

Vissa medier annonserar ofta inte ens i branschtidningarna. Då och då dyker det upp både nya radio- och teveprogram i etern. Var kommer de ifrån? Hur får de folk? Var annonserar SVT och SR?

Jo, i sina interntidningar. Bonniers gör likadant. Korrumperade av kronyism. Jag hör ryggar dunkas.

2004-07-10

Imperiet är dött, leve imperiet

- May this new century be yours, son. As the old one was mine.

Så lyder Allan Quatermains sista ord i filmen The League of extraordinary gentlemen.

Allan Quatermain är en döende brittisk pojkboksäventyrare. Han överlämnar det nya seklet till den amerikanske agenten Tom Sawyer.

Vid begravningen i nästa scen står Tom Sawyer vid Allan Quatermains kors med händerna vilande på geväret över axlarna, som korsfäst.

Filmen utspelar sig 1899. Scenen är medvetet symbolisk. Pax Britannica är döende och lämnar över till nästa imperium. USA övertar den vite mannens börda.

Svenska MP3-spelaren får underkänt

Jens Of Swedens MP130 har strålande ljudkvalitet. Men den har också diskvalificerande nackdelar: spelaren är svårmanövrerad och skärmen går inte att läsa i dagsljus.

Jag har haft nöjet att under två veckor få prova den svenska flash-mp3-spelaren MP130 från Jens Of Sweden (JOS). Betyget blir tyvärr underkänt. Det finns två fel på spelaren som oberoende av varandra räcker för att underkänna den:

o det går inte att läsa displayen i dagsljus
o det är för svårt att manövrera spelarens funktioner.

En annan allvarlig brist är att frekvensutjämnaren förstör ljudet. Ljudet är annars kristallklart. Jag har aldrig hört bättre ljudåtergivning i något sammanhang.

Jag har legat vaken i sängen i natten när staden är tyst och lyssnat i timtal, fascinerad. Jag upptäcker nya detaljer i musik jag lyssnat på i åratal.

Ljudet är dessutom brusfritt. Lyssna till exempel på Ane Bruns skiva Spending time with Morgan. Vill man höra brus är enda sättet att dra upp volymkontrollen till nivåer där andra partier av låten gör ont i öronen.

Spelaren stöder ljudformatet Ogg. Det är en trevlig nyhet. Ogg är en nagel i ögat på Apple, Microsoft, Real, Fraunhofer, Thomson, Coding och andra företag som försöker skapa monopol på ljudformat.

Till skillnad från MP3, AAC, WMA, et cetera, är Ogg fri från patent, instängningar och avgifter, och kommer så att förbli.

Att Ogg nu slår igenom är en välsignelse. Dels sänker det priset på elektroniken. Och framför allt minskar det mediaföretagens möjligheter att sabotera teknikutvecklingen genom att låsa in kunder i egna ljudformat som bara kan spelas upp på viss elektronik.

Dessutom har Ogg högre ljudkvalitet än både WMA och MP3. Kvaliteten ligger på samma nivå som AAC.

Störande muller från utjämnaren: Alla varianter av EQ-inställningar som jag provar introducerar ett dämpat muller. Det spelar ingen roll vilka bithastigheter jag använder eller om jag använder MP3 eller Ogg.

När jag idiotkodar till 350 kbit/s Ogg tycks bullret tystna. Men det beror på MP130 helt enkelt ignorerar frekvensutjämningen, av okänd anledning.

Dåligt basljud: Det är dåligt tryck i basen. Jag har vant mig vid ett bra tryck i min bärbara MP3-CD-spelare.

Kanske är detta ett val som MP130 gjort för att spara energi? Spelaren levererar enligt JOS 13+13 mW.

Användargränssnittet suger: MP130 har många funktioner. Den är MP3-spelare, radio och fickminne i ett, med många inställningsmöjligheter.

Reglagen på denna lilla cigarettändare räcker inte till på långa vägar. Alltså göms många funktioner i samma reglage. Att relagen är få skapar en illusion av enkelhet, men under ytan är spelaren svår att manövrera.

Det drabbar tyvärr även de grundläggande funktionerna, som att byta låt.

Man byter via en liten styrpinne som dessutom används som volymreglage och för att göra inställningar. Styrpinnen använder två olika metoder för att bläddra mellan låtarna, att navigera i en mapphierarki eller att gå till "nästa" eller "föregående" låt.

Att avgöra var i denna röra man befinner sig utan att titta på spelaren är helt enkelt inte möjligt.

Till råga på allt byter spelaren på kort tid till strömsparläge. Då krävs plötsligt en extra knapptryckning följd av en paus för att väcka spelaren till liv.

Snabbspolningen är både för snabb och för långsam. För snabb för den som vill backa en kort sträcka. För långsam för den som vill spola sig fram till mitten av en lång låt.

Volymkontrollen är för snabb. Den enda metod som fungerar är att trycka upprepade gånger på kontrollen. För om man håller den nedtryckt svischar ljudet snabbt upp till maxläget.

Det är inte bara JOS som använder volymknappar. Varför har ljudelektroniken av idag övergett ratten som volymkontroll? Den är ett mycket bättre reglage än en plus- och minusknapp.

Dålig skärm: Det är spännande att Jens Of Sweden valt en ny sorts skärm, en organisk lysdiod, Oled. Men kanske är det bara spännande och inget mer?

Problemet är att skärmen syns inte i dagsljus. Det hjälper inte att skugga med händerna.

Du kan inte se felet i butiken. Men gå ut och lägg spelaren i gräsmattan, som i reklamen, så ser du att du inget ser.

Kanske är skärmen felkonstruerad? Ett sätt att öka läsbarheten hade varit att använda polariserat glas över skärmen. Det finns som tillval hos skärmens tillverkare. Det tar bort ljus som annars skulle reflekterats in.

Kanske är Oled helt enkelt en typ av skärm som inte passar för flashspelare som drivs av liten 520mAh-cell? Om man höjer effekten på skärmen så mycket att den går att läsa så kanske batteritiden blir för kort?

Tankningen fungerar ok: Spelaren har tyvärr bara USB 1.1, inte USB 2.0, vilket betyder att det tar minuter snarare än sekunder att tanka spelaren full.

Jag använder Mac och OSX. Vissa filer som är "osynliga" i OSX visas tyvärr upp i skärmen på MP130. Jag löste problemet genom att skriva ett program som rensade bort de osynliga filerna. JOS skulle kunna lösa problemet i nästa uppgradering av programvaran.

Jan Tångring

p.s.

Jens Of Sweden skänker bort recensionsexemplaren av MP130. Jag har tipsat branschtidningen Journalisten att kolla upp vilka journalister som tagit denna muta och vilka som tackat nej.

p.p.s

Jag har läst ett halvdussin recensioner av MP130 i svenska konsumentelektroniktidningar. Ingen nämner att equalizern mullrar. Ingen nämner att skärmen inte går att läsa i dagsljus - en nämner att den inte går att läsa i "solljus".

Vart vänder man sig egentligen om man vill ha bra recensioner av konsumentelektronik? Kiosktidningarna tycks ha låga ambitioner.

Tidningen Råd och Rön är bra, men den är ju på tok för liten för att hinna täcka in allt?

Coca-cola är Lunars vän i döden

Mina vänner är inte dina vänner

En av Lunarstorms reklamplatser är en banner högst upp på inloggningssidan där företaget presenterar sina "goda vänner". Coca-cola är en av Lunarstorms goda vänner.



Coca-cola lovade i höstas att undersöka mord på fackligt aktiva i Coca-colafabriker i Colombia. I våras backade företaget från löftet och den juridiske rådgivaren Deval Patrick - som uttalade löftet - sade upp sig.

Killercoke
Wikipedia om Coca-cola och fackföreningar

Lunarstorm är en reklamkanal till barn. Besökarna ger sina personuppgifter så reklamen kan utformas effektivt. Lockbetet är en mötesplats där man kommunicerar med varandras "krypin".

2004-04-01

Hård kritik mot Expressens mordserie

Expressens nya artikelserie om mördare som slipper straff drar till sig kritik från politiker, filosofer och biskopar.

?Mörda och slipp straff? ropar Expressens löpsedel. Artiklarna tar upp rättsfall från samtiden och visar hur förövarna kommit undan straff.

? Man kan säga att det vi gör är att vi jämnar ut spelplanen så att Svensson har samma chans inför lagen som de resursstarka som redan idag har stora chanser att komma undan med mord, säger tidningens chefredaktör Otto Sjöberg.

PREDIKAREN: Är ni inte rädda att höja brottsligheten, att folk ska läsa texten och inspireras att bli mördare?

? Det ingår inte i journalistens uppdrag att reflektera över konsekvenserna av en publicering, säger Otto Sjöberg.

? Nej det stämmer, rapportering ska vara konsekvensneutral. Expressens publicering är ett bra och klargörande exempel på den principen, säger Erik Fichtelius tidigare gästprofessor på Journalisthögskolan i Stockholm.

Pressombudsmannen Olle Stenholm reagerar främst mot att Expressens artikelserie utgår från konkreta rättsfall.

? Det är mycket uppslitande för de anhöriga, det är hänsynslöst, säger Olle Stenholm som beslutat sig för att själv ta upp artikelserien till granskning.

Artikelserien uppmanar inte till mord, vilket enligt Olle Stenholm hade varit ett klart tryckfrihetsbrott.

? Även om artiklarna tar avstånd från mord tycker jag att den här typen av detaljerade beskrivningar hamnar i en gråzon till att bryta mot tryckfrihetsförordningen, säger Olle Stenholm.

? Expressen står på läsarens sida, säger Otto Sjöberg.

? Det här inget annorlunda mot att lära Svensson göra skatteavdrag. Professionella kriminella känner redan till de här metoderna.

Det första avsnittet av artikelserien tar upp fallet med en statsministermördare. Expressen pekar inte ut någon skyldig men beskriver hur ett hypotetiskt mord skulle gått till.

? Det är uppenbart vem som avses. Den här mannen är dömd men frikänd och oskyldig i rättslig mening. Han borde kunna stämma tidningen för förtal, kommenterar Olle Stenholm.

Senare artiklar kommer enligt vad förhandsreklamen antyder att ta upp polisskotten i Göteborg och olika metoder att få ett mord att se som en "naturlig död".

Jan Guillou är kritisk.

? Man kan undra varifrån tidningen fått sina uppgifter om hur man effektivt bringar människor av daga, Agatha Christie? De metoder Expressen beskriver leder inte garanterat till döden för offret. Vad gör Expressen om offret överlever och förövaren känner sig lurad och stämmer tidningen?

? Beskrivningarna är alltför oprecisa för att kunna användas praktiskt. Läs mina böcker istället, säger Jan Guillou.

Överåklagare Christer van der Kwast gör en snabbutredning som ska svara på frågan om polisens utredningsmetoder behöver uppdateras med anledning av Expressens artikelserie.

PREDIKAREN: Är ni rädda att vanligt folk på gatan ska börja maskera mord till oskyldiga dödsfall?

? Om vi upptäcker att någon dött på ett sätt som kan stämma överens med någon av de metoder Expressen beskriver kommer vi definitivt att titta extra på det, säger Christer van der Kwast.

Expressens artikelserie handlar inte bara om teknik för att döda andra människor, utan också om hur förövare genom att skylla på varandra kan slippa dömas.

? Vi kommer att börja använda tortyr för att komma tillrätta med den typen av fall, säger överåklagare Christer van der Kwast.

PREDIKAREN: Får svensk polis använda tortyr?

? Jag skojade bara, ändrar sig Christer van der Kwast.

Andra metoder Expressen tipsar läsaren om är mutor och även vänskapskorruption för den med vänner på rätt plats.

Expressen pekar på luckor i polisens utredningsteknik. Och på bristande resurser hos polismakten som får utredare att avsluta fall eller låta dem ligga outredda tills eventuella brott preskriberats.

? Man måste komma ihåg att det är mycket lång preskriptionstid på mord. Det är också ett högt prioriterat brott, särskilt om det inte är en uteliggare eller prostituerad som strukit med, säger Christer van der Kwast.